Ge Besked Nu

Idag är det val. Vi har under de senaste veckorna försökt att kräva besked av de rödgröna huruvida de vill bestämma hur Du och din partner ska fördela föräldraledigheten mellan er. Vi har försökt få svar om vilka som ska betala deras ”skatt på förmögna” och hur mycket man ska betala. Ska det vara en skatt på konsumtion, en slags extra moms? Ska bostaden beskattas ännu mer, utöver den nya fastighestsskatt de vill införa? Hur ska de skapa jobb när de gör det dyrare och svårare för företagen att anställa?

Vad vill de rödgröna göra inom rättspolitiken? Vill de straffa de som begår brott eller vill de frige dömda brottslingar efter halva tiden? Och vad vill de egentligen göra med sjukförsäkringen förutom att förbjuda alla under 58 år att bli så svårt sjuka eller skadade att de behöver förtidspenion?

Tyvärr har beskeden från de rödgröna uteblivit. Men idag är det dags för dig att ge besked.

Mycket står på spel. Din röst avgör om vi ska få ett Sverige där politiker bestämmer över hur ni ska fördela arbetet i er familj eller om vi ska fortsätta skapa fler möjligheter till valfrihet i vardagen. Ifall vi ska sätta stopp för arbetet att korta vårdköerna eller om vi ska fortsätta förbättra kvalitén och tillgängligheten till vården. Om Du ger Din röst till Kristdemokraterna kommer vi arbeta för att Du ska få bestämma mer. För att ge mer utrymme åt familjer, föreningar och företag. Och för att sätta stopp för dem som vill skriva verklighetens folk på näsan.

Igår var det slutdebatt i SVT och det sista tillfället för de rödgröna att ge besked till Sveriges familjer vad de tänker göra med föräldraförsäkringen om de vinner valet.

Alla tre rödgröna partier, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, har kongressbeslut på att de ska tvångsdela föräldraförsäkringen trots att 84 procent av svenskarna är emot att politiker ska besluta om vem som ska vara hemma med deras barn.

I debatten igår försökte både programledarna och Göran Hägglund få svar från de rödgröna. Mona Sahlin slingrade sig och upprepade vad hon sagt tidigare: att de ännu inte har någon sådan överenskommelse. Lars Ohly försökte också fly undan frågan men medgav till slut att han kommer arbeta hårt för att en rödgrön regering ska lagstifta om hur Sveriges familjer ska organisera sina liv.

Det är bra att sjukförsäkringen åter kommit upp i debatten. Men det är med upprördhet och sorg i hjärtat vi läser om människor som far illa.

Alliansen reformerade sjukförsäkringen för att hjälpa människor att komma tillbaka. Det är alltid vanskligt att uttala sig i enskilda fall, men när man genomför stora reformer kan man aldrig utesluta att regler behöver justeras efterhand, när det står klart hur de tolkas och tillämpas. I detta fall av Försäkringskassan.

Dagens regler är dock klara; den som är allvarligt sjuk har inte någon tidsbegränsning i sjukförsäkringen, och ska också uppbära hela sjukskrivningen på 80 procent av tidigare lön. Detta gäller exempelvis svårt sjuka cancerpatienter. I själva verket har vi i regelverket stärkt deras rätt att fortsätta vara sjukskrivna under behandlings- och rehabiliteringsperioden. Bedömningen av just cancersjuka har enligt Försäkringskassans genomgång över huvud taget inte förändrats sedan reformen genomfördes.

Men eftersom syftet är att varje person ska få den hjälp som just de behöver, är vi ständigt beredda att justera försäkringssystemet så att det syftet uppnås. Det har vi gjort, och det är vi fortsatt beredda att göra.

Varför gjordes då reformen? Jo, tidigare fick långtidssjukskrivna ingen aktiv rehabilitering. Detta har vi nu ändrat. Fram till 2006 förtidspensionerades 140 personer om dagen, ofta slentrianmässigt, utan att de egentligen fick hjälp att hitta sin plats i arbetslivet. Den tidigare Socialdemokratiska regeringen försökte visserligen göra reformer för att få ned sjukskrivningstalen, med enda resultat att antalet förtidspensioner ökade.

Allianens reformering av sjukförsäkringen har nu resulterat i att den negativa trenden är bruten. Antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning (förtidspension) ligger på knappt 460 000 personer, vilket är en minskning med knappt 10 procent jämfört med förra sommaren.

60 procent av de som omförsäkrats från sjukförsäkring till det skydd som finns på arbetsmarknaden, har fått hjälp att hitta vägar tillbaka. Övriga 40 procent kommer man fram till behöver förtidspension eller en återgång till sjukförsäkringen och rehabilitering. Tidigare lämnades alla dessa i passiv sjukskrivning åt sitt öde.

Vi får ofta frågan från oppositionen varför vi tror att människor blir friskare av att få mindre pengar. Det är naturligtvis ingen som tror. Vår övertygelse är att människor blir friskare av en aktiv rehabilitering, vilket är målet med våra reformer. Man ska också vara tydlig med att den som är sjuk ska vara sjukskriven eller förtidspensionerad. Men den som har arbetsförmåga ska finnas i andra ersättningssystem under tiden som man söker jobb, eller får utbildning eller annat stöd för att kunna hitta tillbaka till ett arbete.

Men vad vill då de Rödgröna? Och har de glömt den massiva kritik som fanns mot det gamla systemet?

Klart är att de Rödgröna bland annat vill genomföra en reform som innebär att ingen som är yngre än 58 år ska kunna få förtidspensioner. Och det oavsett om personen har en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan som omöjliggör återgång i arbete. Det är ett mycket hårdare krav än idag.

De vill inte heller ha några tidsgränser. Å andra sidan skriver de att ingen ska ”lämnas kvar i sjukpenning hur länge som helst.” Vad menar de Rödgröna med det?

Klart är också att den sjuke efter sex månader ska få en ”fördjupad utredning” där möjligheterna att återgå i arbete utreds. ”Den som inte bedöms kunna återgå till sin arbetsgivare inom en rimlig tid ska erbjudas andra möjligheter. Arbetsförmågan ska då prövas bredare än hos den befintliga arbetsgivaren mot en för individen verkligt existerande arbetsmarknad.” Hur var det nu med tidsgränser, ska det finnas eller ej?

Människor for illa i det gamla systemet. Har de glömt det? Det behövdes en nyordning.

Nu klagar de rödgröna på de förändringar vi i Alliansen har genomfört. Men hur de vill reformera socialförsäkringen är oklart, men de vill uppenbarligen på något sätt rulla banden tillbaka. Men istället för att hjälpa människor, kommer fler att sjukskrivas.

Vi som hade hoppats på att de rödgröna skulle använda sin gemensamma TV-utfrågning igår för att besvara några av de frågor som väljarna har blev ruskigt besvikna. Att det finns en betydande oenighet mellan de tre rödgröna partierna blev tydligt. Men några tydliga besked om förmögenhetsskatten, den tvångsdelade föräldraförsäkringen eller halvtidsfrigivning av dömda brottslingar fick vi inte.

De rödgröna är väl medvetna om att många oroar sig för hur deras nya skatter ska drabba dem. De vet också att en stor majoritet av svenskarna är emot att politiker skriver dem på näsan och talar om hur de ska ordna sin vardag för att de ska leva i vad politikerna anser vara ett jämställt förhållande. Nio av tio svenskar anser redan att det lever jämställt och att det inte är politikernas sak att bestämma hur de till exempel ska fördela föräldraledigheten i mellan sig.

Ikväll får de rödgröna en ny chans att svara på väljarnas frågor när TV4 direktsänder debatten mellan Alliansens och de rödgrönas partiledare.

De rödgröna måste ge besked nu! Det är bara tre dagar kvar till valet.

Häromdagen debatterade Thomas Bodström rättspolitik med justitieminister Beatrice Ask. Han fick försvara det faktum att de rödgrönas valmanifest bara omnämner brottsbekämpningen, ja hela rättspolitiken, med sju rader. Sju rader! Det ska jämföras med Alliansens jobbmanifest och den omfattande rapport om rättsväsendet som en av Alliansens arbetsgrupper presenterat.

Hur än Bodström vrider och vänder på sig i sitt försvar, visar de sju raderna på den splittring som finns bland de Rödgröna. På ena sidan har vi Bodström som på sin tid förespråkade superfängelser. På andra sidan har vi Ohly som vill att fängelsedömda ska friges efter halva tiden.

Just frågan om straffen är den fråga som verkar plåga de Rödgröna mest inom rättspolitikens område. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har historiskt varit motståndare till de straffskärpningar för grova våldsbrott som Alliansregeringen genomdrivit. Därtill driver de förslag om frigivning av fängelsedömda efter halva strafftiden. Men några gemensamma uppgörelser om straffen har inte presenterats för väljarna.

För den enskilde väljaren är det svårt att få en tydlig bild av vilken rättspolitik de Rödgröna kommer att föra. Kommer de rödgröna göra så att fångar släpps tidigare? Kommer straffen mildras? Eller kommer vi kanske se fler superfängelser? Fler övervakningskameror? Mer datalagring?

Rättspolitiken är ett av de rödgrönas svagaste, och mest otydliga, kort. Här står Alliansens starka. Vi Kristdemokrater är dock noga med att betona att trygghet inte enbart skapas genom att bekämpa och beivra brott. Vi måste bli bättre på att se till brottens orsaker och till hur vi kan arbeta förebyggande. Kristdemokraterna lägger därför en stor del av sin betoning i rättspolitiken på att förebygga brott.

Nu måste de rödgröna ge besked: Ska Ohly få bestämma över rättspolitiken i ert Sverige?

Valet handlar om jobben, det är alla partier överens om. Den stora frågan är hur sysselsättningen ska öka och arbetslösheten minska. 100 000 fler är sysselsatta idag än då alliansregeringen vann valet 2006. Vi slår oss inte för bröstet för det. Arbetslösheten är fortfarande ett av våra viktigaste problem, främst för de unga.

De rödgröna lovar att skapa 100 000 nya jobb och utbildningsplatser, men deras valmanifest klarar inte av ens en ytlig granskning innan bristerna upptäcks. De överskattar effekterna av sina förslag. De inkluderar regeringens åtgärder i sina kalkyler och bortser helt och hållet från effekterna av sina skattehöjningar.

De rödgröna går till val på att höja arbetsgivaravgifterna med 10 miljarder kronor för ungdomar under 26 år. Hur många fler ungdomar kommer få ett jobb då skatten på just deras arbeten höjs med 10 miljarder kronor? De drar tillbaks RUT-avdraget som skapat över 11 000 nya jobb. De återinför förmögenhetsskatten som, när den var i kraft, drev 500 miljarder kronor till investeringar utomlands. Det är oerhörda summor som, om de varit kvar i Sverige hade kunnat investeras i svenska företag och skapat svenska jobb.

Nu måste de rödgröna ge besked: Hur ska deras politik kunna skapa nya jobb och bättre välfärd i Sverige?

Det är inte lätt att hänga med i turerna kring det rödgröna samarbetet. De vill alla ha en tvångsdelad föräldraförsäkring men hävdar i media att de inte kan komma överens. De var överens om att återinföra fastighetsskatten i våras men det har varit så många turer och besked att det nu börjar bli svårt at hålla reda på exakt hur hög den blir och hur många som kommer att drabbas av den.

Och så idag berättar Expressen om ännu en rödgrön vändning. När de presenterade sitt valmanifest så höll de en väldigt hög svansföring i jämställdhetsfrågan och lovade att alla företag skulle tvingas att upprätta en jämställdhetsplan varje år. Nu har de i smyg ändrat sitt valmanifest på hemsidan och minskat ambitionerna så att det bara ska omfatta företag med minst tio anställda.

Självklart är det positivt att de rödgröna i alla fall gör något för att minska företagens regelbörda. Men de bör vara tydligare gentemot väljarna om vilken politik de kan förvänta sig om de ger en röst till något av de rödgröna partierna.

Nu måste de rödgröna ge besked: Vilka fler vallöften tänker de ändra innan valet?

De rödgröna lovar att ta bort möjligheten för läkare och andra vårdgivare att öppna en mottagning där man själv vill och erbjuda vård till patienter inom den gemensamt finansierade sjukvården. De vill istället att det är politikerna som ska bestämma var vårdcentraler och annan vård ska finnas. Patienter och vårdpersonal ska snällt rätta sig efter politikernas vilja.

Men vad händer då med de husläkarmottagningar som redan har öppnat runt om i Sverige? Vad ska den husläkare göra som har tagit en risk och satsat egna pengar för att kunna erbjuda en mer personlig vård? Ska de tvingas lägga ner sin verksamhet och förlora sina pengar? Ska patienterna förlora rätten att välja vårdgivare?

670 000 patienter har valt att lista sig vid nya privata vårdcentraler sedan vårdvalet infördes. Vad händer med de patienter som funnit en läkare och en vårdcentral som de känner tillit, där de får bra service och bra vård? De rödgröna tycks anse att du ska kunna få välja vård var du vill, så länge du väljer det som de bestämt. Den valfriheten inom vården börjar likna det uttalande som tillskrivs Henry Ford: ”Du kan få en T-Ford i vilken färg du vill så länge du väljer svart.”

Nu måste de rödgröna ge besked: Hur många husläkarmottagningar ska tvingas stänga i ert Sverige?

De rödgröna har endast gett ett fåtal tydliga besked om vad som kommer att hända om de vinner valet. En av de få saker som är helt säkert är att den möjlighet som RUT-avdraget gett till många familjer med vanliga inkomster kommer att försvinna. Hitintills i år har 240 000 hushåll runt om i landet utnyttjat möjligheten att betala för att få hjälp i hemmet.

Man kan undra vad de rödgröna har emot att familjer får mer tid tillsammans. Man kan också undra vad de har emot den bransch som växte med 75 procent under 2009, mitt under brinnande lågkonjunktur och finanskris. Sektorn för hushållstjänster förväntas dessutom växa med 43 procent under de kommande två åren.

70 procent av de som fått jobb tack vare RUT-avdraget är kvinnor och 40 procent har utländsk bakgrund. De allra flesta av de 11 400 företag som idag finns inom denna nya och växande bransch är små företag med färre än fem anställda. Och närmare tre fjärdedelar av de som anställs kommer direkt från arbetslöshet.

Samtidigt som de rödgröna säger nej till RUT-avdraget som så tydligt innebär nya möjligheter för kvinnor och invandrare, säger de ja till ROT-avdraget som gynnar den traditionellt sett manliga byggsektorn.

Varför denna oginhet mot kvinnliga entreprenörer och tjänsteföretag? Vad har dessa kvinnliga entreprenörer och anställda som jobbar med hushållstjänster gjort som har retat upp oppositionen så till den milda grad att de vill helt dra undan mattan för dessa företagare och anställda?

Varför vill inte de rödgröna ge dessa personer rätt att fritt få organisera sig i fackförbund, tjäna in pensionspoäng, ge dem trygghet i arbetet genom att slippa arbeta inom den svarta städbranschen? Varför vill de rödgröna inte ge dem rätt till kollektivavtal, försäkringar och fem veckors semester?

Nu måste de rödgröna ge besked: Vad är det för fel på kvinnors tjänsteföretag?

De rödgröna fortsätter ända in i det sista att ge olika besked i frågan om hur mycket extra skatt de vill lägga på människors boende. Att det blir en återinförd fastighetsskatt är helt klart. Att det blir en ny förmögenhetsskatt är också helt klart, däremot vägrar de rödgröna att ge besked om förmögenhetsskatten även ska omfatta bostäder. Det enda de är överens om är att de nya skatterna endast ska drabba de rika.

Men vem är då rik i de rödgrönas Sverige?

För att försöka svara på frågan har de rödgröna infört vad de kallar en ”begränsningsregel” i sitt förslag till fastighetsskatt. Den innebär att man ska betala högst fyra procent av sin inkomst i fastighetsskatt.

Vad de väljer att inte berätta är att alla med en månadsinkomst överstigande 13 750 kronor, ungefär vad en deltidsarbetande i ett serviceyrke tjänar, kan drabbas av deras fastighetsskatt.

Statistik från SCB visar att 30 procent av hushållen som kommer drabbas av den nya fastighetsskatten har en disponibel inkomst understigande 25 000 kronor i månaden. Allra värst drabbade är pensionärer, med låg disponibel inkomst som bor i områden som först på senare år har upplevt ett kraftigt höjt taxeringsvärde. Dessa har i regel genom ett livslångt sparande amorterat av sina skulder på huset och bor kvar i samma hus under många år. De har inte upplevt någon värdestegring av huset eftersom det aldrig har varit aktuellt att sälja det!

Träffa Pirjo Shul, 63 år, änka med ett år kvar till pensionen.

Pirjo bor i ett attraktivt område i Vaxholm men hennes hus är i behov av en del upprustningar. Tack vare läget på hennes hus ökar också taxeringsvärdena och när den gamla fastighetsskatten betalade hon över 5 000 kronor i månaden i fastighetsskatt. Tack vare den nya fastighetsskatteavgiften är summan bara ungefär en tiondel av detta per månad.

Träffa Lars Hasselfeldt som  bor med fru och tre barn i ett hus som han själv byggt.

Läget vid vattnet gör att granntomterna säljs för fantasisummor och taxeringsvärdet på Lasses hus blir därefter.

Nu måste de rödgröna ge besked: Ska Pirjo och Lars tvingas vara oroliga för höjd fastighets- och förmögenhetsskatt i de rödgrönas Sverige. Tillhör de de väldigt rika?